Bilresan hem inatt gick bra. Du är fortfarande snorig och har slemhosta, men Du verkar lite piggare än igår. Du tar i med hela Din lilla kropp när Du hostar - igår morse så mycket att Du kräktes upp allt Du hade i magen. Jag önskar att jag kunde ta all sjukdom i Ditt ställe!! Igår kväll vid kl 21, då Du sovit tre timmar i sträck, vaknade Du plötsligt och var jättearg och jätteledsen och jättehungrig. Du ville inte alls sitta fast i bilstolen och Du ville ha mat NU! Det var jag som körde och det tog ett tag innan vi hittade en plats att stanna på längs motorvägen. Då hade Du börjat gråthulka också och det tog en stund tills att Du hade lugnat ned Dig och kunde äta. Det är inte ofta Du blir så där superledsen (senast på Lussefesten för två veckor sen) och tur är det för mitt hjärta (och pappas med för den delen) skrynklas ihop när jag hör det och jag klarar nästan inte ens av att tänka...
När vi äntligen kom hem vid 3-tiden välkomnades vi av ett kallt hus, vi hade satt ner termostaterna innan vi åkte och eftersom vi har golvvärme så tog det lååång tid innan det blev varmt. Vi packade ner Dig i Din säng med filtar, värmeflaska och renfäll, men eftersom Du är en mästare på att sparka av Dig täcket så fick Du komma in till oss efter några timmar. När jag och Pappa skulle duscha dagen därpå så byltade vi in Dig i diverse morgonrockar och handdukar då vi lade Dig på golvet utanför:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar