Vinka är ju ingen match så nu är peka den senaste färdigheten som Du praktiserar flitigt. Du pekar på lampor, näsor etc och säger “dä” (=där?). Du kan också stå själv i ett 10-tal sekunder, utan att hålla i Dig, främst när Du inte tänker på det själv utan håller på att pilla med något. Så fort Du kommer på att du faktiskt står så sätter Du Dig ned.
De senaste kvällarna har nattningen tagit minst en halvtimme. Så fort man lägger ner Dig vrider Du Dig över på mage direkt för att sedan ställa Dig upp och skratta. Det är svårt att hålla tillbaka ett leende. Försöker vi vara ståndaktiga och lämna Dig så tar det inte lång tid innan Du står vid kortändan av spjälsängen och gnyr. Och jag blir fortfarande förvånad, ja nästan lite skrämd, av att finna Dig sittandes i sängen när Du vaknat på morgonen. Du blir allt mer en liten egen person och är inte längre en bebis!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar