torsdag 29 september 2011

Barnvänlig kisse

Vår katt har genomgått en fantastisk morfos senaste åren. Innan Wilmer föddes morrade han så fort han hörde barn och vistades aldrig frivilligt i närheten av dem. Numera är han riktigt kärvänlig och låter sig ofta både ryckas och dras i.
Lusse är inte så förtjust i höga ljud och lämnade sin fåtölj i vardagsrummet när jag dammsugade och dessutom körde ett corepass med Wilmer efteråt. När vi tittade till Hilding såg vi att han fått en sovkompis:

Inga kommentarer: